Ojoj...

Nu har man varit hemma en hel dag. Snacka om att man känner sig öm...
Speciellt i nacken.
Kom hem igår (måndag) runt 10-tiden på morgonen.
Jag for en liten sväng förbi Ekim på morgonen o sa hej hej =)
Sen efter de så for jag hem o sov ett tag. Hade gärna sovit bort hela dagen men jag drog mig upp så jag skulle vara trött när det var dags för sängen igen.

Idag så låg jag väl i sängen till 11.50, hade glömt sätta larmet men de kändes ändå bra att få sova ut. Jag behövde de kan jag tala om =)
Nä nu ska jag sätta mig framför tv:n igen o kela lite med min hund.

Mors!!

100-års fest

Uppdatering från Göteborg.
Ikväll så ska det bli 100-års firande för dels min mamma som blev 50-år den 3 Oktober och sen är det även för min faster Lotta som även hon fyllt 50 =)
Det ska bli trevligt ikväll, men synd nog så ska man vara nyckter...
Nån måste ju köra hem sina fulla föräldrar *haha*
Men det ska nog bli kul ändå tror jag. Jag hoppas på de i alla fall.

Nä nu ska jag ta o sminka till mig lite och göra mig i ordning till att fara iväg.
Vi ska vara där 17.00 så jag har lite tid på mig.

Hade gött alle hopa

Är man EGO så är man...

Under begäran så ska jag nu, bara på måfå, lägga upp lite bilder på lilla mig.

Hoppas ni kommer gilla dom =)

Jag avslutar med min lilla älskling Oscar. Hoppas det duger nu med bilder. Har så många men alla år inte läggas ut eftersom.... ja är man modell så är man ^^ haha!

Hällnäs

I helgen så har jag och PJ varit i Hällnäs i det gamla ödelagda sanatoriet och varit på en foto work shop med Umemodellen. Temat var skräck =D
Det va så himla roligt. Vi kom dig på fredagen runt... ja typ 21.30 kanske. Då va de snabb genomgång och sen vart det skattjakt. Min grupp fick springa i mörkret upp till den ytte pytte lilla krykan och där hittade vi en flaska moserande vin. MUMS!! =D Sen när alla tre grupper träffades igen så va de fest!! Sweet!!!!!

Sen va de lägg dags och upp igen på lördag kl: 9.00..... Jag va inte pigg *ler*
Vi åt frukost och sen vart det fotning hela dagen... Ohhh jag hade kunnat ta allas kläder!!!!
Men jag lyckades charma en tjej som tillverkar sina egna latex kläder, nästa år blir det modevisning för lilla Jenny ;D
Me so happy!!!!

Det var länge sedan jag kände mig så här lycklig. Men man kan ju inte alltid vara på topp.
Jag behöver så mycke omväxling och arbete för att känna mig glad. Är så himla understimulerad.....

Men men, nu ska jag hitta på nå tror jag. Ska nog snart till Ekim =)

*puss*


P.S.
Fick ett mess av lilla sötisen Melissa i helgen. Saknar att vara med henne.
Ska bli kul när hon kommer till Ske-å igen. Miss ypu Mellis ;D

Välkommen

Jag välkomnar dig, du vackra ljuva mörker.
Det var länge sedan jag kände dig krypa under min hud.
Hur du förgiftar mina drömmar om hopp och längtan... Hur du sakta drar ner mig till det välbekanta och känslodöda minnet av en flicka som en gång livnärade sig på glädje.

Nu har hon vuxit upp och blivit en börda för andra.
Hon har vant sig vid tanken av att alltid stå vid sidan av och titta på.
Se hur dom andra lever livet, umgås och hittar på saker med varandra och hur dom går vidare.
Hon har blivit van att bli vald i andrahand då inget annat duger. Som en reservplan....

"Du kommer aldrig bli vald som nummer 1, Du kommer aldrig vara någons förstahandsval till vän..."

Att inse att man inte duger har blivit en vardag för denna dystra flicka.
Allt hon vill är att vara saknad, älskad... att få känna sig behövd....

Men allt denna flicka kan göra är att drömma innan mörkret har begravt henne helt.

Krossad

Allt jag vill är att någon ska ha tid för mig...

Du sköna, ljuva minne

Varför ska man alltid jämföra sitt liv med andra?
Varför kan man inte bara vara nöjd med de man har...?

Jag frågar mig detta varje dag. Det känns som att jag inte ens är i närheten av det liv jag önskar mig. Jag längtar hela tiden till något bättre... Alla mina vänner bara springer förbi mig. Alla bara går vidare...
Man blir inte bjuden på fester längre, folk hör inte av sig (okej, jag är ganska dålig på det med...), folk blir kära, skaffar barn...flyttar...

Jag känner mig som en dimma som bara glider förbi alla mina vänner och deras liv. Att jag bara är en fas i deras liv.
"Jenny är bara rolig när hon är glad. Orka med denna mellankoliska, känslo döda tjej"

Varför hemsöks jag av dessa tankar? Ibland så vill jag bara få ett mess där folk säger att dom saknar mig, att dom vill hitta på något med mig... Att jag betyder något i deras liv... Att jag har lämnat spår i deras hjärta...

Jag vet att det låter fjantigt men så är det. Jag vet att jag vill ha bekräftelse men det är så det känns just nu. Alltid ska jag tävla med mig själv och känna att jag inte duger... Det måste ju finnas en anledning till varför folk inte vill umgås med mig...

Fy fan vad patetisk jag känner mig... Men jag är bara människa!
Jag vill bara hitta MIN mening här i livet. Jag vill inte bli lämnad ensam...............