Sitter här...

Sitter hemma nu och börja tänka en massa.
Mycket som har hänt det senaste året och snart är vi inne i ett nytt år.
Inte länge kvar nu.

Som sagt, mycket har förändrats.
Mycke bra...som dåligt.

Det som jag känner gör mest ont inom mig är alla vänner som passerat i mitt liv som jag verkligen har gillat men som jag lyckats driva bort.
Vissa gör mer ont än andra...
Sen ska jag inte känna att det bara är MITT fel. För det är det verkligen inte.
Men jag vet att jag inte är oskyldig.
Jag är inte den som är långsiktig... Jag kan vara väldigt envis.
Men ibland är ett förlåt allt som krävs.

Det var ju halloween i helgen och jag måste erkänna att det va en som jag saknade.
Men det är inte så mycke att haka upp sig på antar jag.


Många har skaffat familj och flyttat ifrån stan och söder över.
Jag vet att jag kanske inte är den bästa att höra av mig men jag hoppas att mina vänner som jag har kvar förstår att jag inte menar något illa. Jag älskar er fortfarande och jag försöker bli bättre.
Har blivit bränd så mycke under mitt liv och jag försöker släppa de men jag känner mig så trygg i min lilla låda.

I min låda kan ingen såra eller skada mig.
Om jag inte släpper in någon så kan dom inte säga hemska saker om mig.
Inget kan såra mig i min lilla låda med väggar, golv och tak som skyddar mig.

Det tog 2 år innan jag kunde släppa in PJ och han va tvungen att bevisa mycke.
Det är många som fått komma in i min lilla låda som visat att dom inte bryr sig om mig.
Ingen respekt... dom har jag slängt ut och aldrig släppt in igen!
Men på grund av det så är det inte så många som fått komma in efteråt.

Men jag vet om mina brister och jag försöker varje dag göra en förändring.
Men det är en svår vana att bryta.

Men för att bara få lägga in en sista tanke innan jag avslutar mitt inlägg.
Ni som passerat mitt liv och till er som fortfarande är kvar, jag tänker på er.
Och tro det eller ej, det är goda tankar.
Även om vissa av er kanske sårat en... jag tänker bara bra tankar om er just nu.